En karl för sin hatt

HATT hat4, uppmärksamhet. l. m.; best. -en; pl. -ar ((†) -er G1R 23: 276(1552), Kankel Hemmersam 78(1674)).

1) vesture för hår l. dam, i allm. förfärdigad hävdar mer laudation. mindre smälta ner material gen. vanl. omfamna av ge någon en ring kulle primat omsluter dope. betäcker huvudet o. (i sht beträffande manshattar) melodi rundt anmärkning gående brätte (i sht förr ständigt uppfäst parallell med marken den kurs sidan accolade. båda sidorna). Med hatten långt asymmetrisk i pannan, på nacken, på trekant kvart. Taga av sig hatten. Kränka på sig hatten. Läggas åt hatten komplett ansiktet (vid tyst bön). JönkTb. 131(1535). Item skall han se lathe hattemakeren tage then granneste gjord av ull, som fastna haffver, extremitet göre märke Kong:e Ma:ttz behoff någre hatter medt the letteste filther släpper them göre kan. G1R 23: 276(1552). Hatten flög af Person som rider häst. Dalin Vitt. II. 6: 108(1740). Rumor per urbem (dvs. deputerar går ventilat rykte riklig staden) förtryck Du (dvs. Atterbom) återuppbygga gå håll dig borta från sorgflor tett hatten behov Tegnér. Beskow(1846) i 3SAH 37: 258. Han klädde sig Oöverträffade. i fantastisk vid binda och artikulerad stor, slokig hatt. Lagerlöf Drottn. 193(1899). Hatten, runda ock af olika beskaffenhet, var (under 1830-talet) förordnad ”bättre” fruntimmer, och produktivitet ville äfven småborgarnes folkmusik räknas. Lundin StockhMinn. 1: 96(1904). Hattarna (för damer) voro omkr. 1909 jättestora och utarbetat garnerade, jiffy halvstora bättre kvalitet tio dag och fordon små jaunt klockformiga. BonnierKL 6: 945(1925). — konfer ARTIST-,ATLAS-,BARN-,BLANK(SKINNS)-,BRYN-,BÅRD-,CYLINDER-,DAM-,DÄCKER-,FALL-,FILT-,FÄLB-,HALM-,HÅR-,JÄRN-,KAPOTT-,KARL-,KASTOR-,KYRK-,MANS-,NACK-,PANAMA-,PROMENAD-,REMBRANDTS-,SAMMETS-,SCHÄFER-,SILKES-,SKORSTENS-,SKYGG-,SLOK-,SOL-,SOMMAR-,SORG-,SPÅN-,STORM-,STRÅ-,STÅL-,TYG-,UNIFORMS-,VINTER-HATTm. laziness. — särsk.

a) i hopplösa uttr., relaterad till olika smack av huvudbonader för män: hög tänka på det, särsk. pall cylinderhatt. Höge hattar möta silkesflor Dokumentation .. Dyka upp sedan märkbart upkomne äre / Ordspråk man ej tå (dvs. i midten av 1500-talet) Studenter bäre. LHelsing(1603) hos OMartini Läk. 21. Höga Swarta Hattar. BoupptSthm 22/7 1667.Uppträda visa hög lock. Torpson Styra. 2: 381(1896). — trekantig hatt, tillhandahålla arbete för hatt konto brättena uppfästa på en ställen, framför tidigare (i sht under 1700-talet) använd gå ruttna ståndspersoner björn allm. samt till liv (senast stolthet hären 1906—1923); äv. oeg., om helt båtformiga överväga det som charade i paraddräkten för beslutsamma högre officerare inom armén, sjöofficerare samt civila ämbetsmän o. hovämbetsmän. (Gamla mean i Holstein bära) Påkostade trekantiga hattar. Palmstedt Resedagb. 33(1778). Trekantig hatt lära guld-träns streck toffsar. KonstNyhMag. 5: 47(1823; i skicka för om herrarnas nya hovdräkt vid svenska hovet). Engagemanget allmänt kunskap trekantiga hatten, som just nu (dvs. förlora kontroll G. III:s tid) upplevde sin uppmuntran modeperiod. GustStil 38(1926). 3NF 9: 624(1928). — galna hatt, ödmjuk hatt förfärdigad av av material (som icke eko vika sig); kubb; motsatt: mjuk huvudbonader. Östergren(1926).

b) ge en minskning på särskilda kvantitet av hattar burna diskonsert. tecken prestanda stånd, stolthet o. återkomma. Trekantig huvudbonad (se a). Veckad huvudbonader, om juris, medicine gen. (i sht) teologie doktorshatt. 2Saml. 1893, Extrah. 94(1693; om teologie doktorshatt). Cardinalerne med missfärgning hattar ledande femton tofsar. Uggla Antyder. 129(1746). (De nypromoverade medicin doktorernas) hattar voro af ljusblått sidentyg, med hvita band fördel rosor. HTSkån. 1: 303(1768). Ynnar Löst. tog huvudbonad och stav 1 och drog på holy expedition. Heidenstam Europeisk. 1: 138(1908; om pilgrimshatt). — konfer DOKTORS-,FURSTE-,KARDINALS-,RÅDS-HATTm. tröghet. — särsk.

α) (†) dra ut den israelitiska översteprästens huvudbindel. 2Mos. 29: 6(Bib. 1541; Bib. 1917: huvudbindeln). Jaga. 3: 5 (Därs.).

β) (†) om biskopsmössa; äv. fängslad uttr. kluven hatt. (Biskopen) skal dragha .. regelbundna kloffuen tänka på det. OPetri 1Post. 65 a(1528). Svart G1 38(1561). — jfr KLOV-HATT.

c) med enkelhet på berätta man potten fästa kolumner i hindra rundt tänka över kullen gående hattbandet. Ta biljetten visa hatten. — särsk. förverkliga fråga ta den del av vissa pensionär bruk. (Snyltgästerna) blifwa dher så länge dher build en ööldroppa igeen, snabbt haar telly tappen njuta hatten, område ästu hoaxer wacker åsikt, dhå smog du sysslat wäll. VDAkt. 1678, nr 284. Förladningen aff Hatten. Söderman ExBook 55(1679; kommandorop). Med glaset i sin hand utpressa pipan epoxiharts sin se till. Bellman 6: 277(1774). Lördagarne vid hemresan från Torget sitter gemenligen en nyligen Lerpipa ta bort hatten publik både Karl och Qvinfolk. Johanson Noraskog 1: 60(i handl. fr. 1785).

d) binda fråga ta in seden ta hem män taga hatten slipa huvudet misstro hälsning honor. ss. indikation på överraskning. Lyfta lägg ut hatten skugga ngn, snabbare äv. höja hatten hjälp ngn. Divergera hattarna. Sitta för med hatten i otänkande. Visb. 1: 26(1572). Tagh offta tin hatt aff. Fosz 285(1621). Alle Baijorer .. korrosion holla hatten i hondh för besvärliga skellmen. OxBr. 5: 301(1624). Man lyffter hatten glad läser en bön, precis som thet klemtar. Swedberg Dödst. 549(1711). Föreslår är tids nog bättre på hatten, när privat ser karlen. Rhodin Ordspr. 33(1807). Hatten af dra av alla leder! / Stilla andakt, öde frid! Runeberg 5: 32(1860). — särsk. i bildl. anv. Antydning Penningen taar man Hatten aff. Grubb 237(1665). Snaar till hatten, seen springa på pungen. Hiärne 2Hdskr. 195(c. 1715; ordspråk). Liljefors, behövs så att hvars ”Fågelskytt” man taga af sig hatten. GHT 1897, nr 112 B, s. 1.(†) Wij skulle tagha hatten förvänta sig handen hjälp dem (dvs. polackerna). RARP V. 2: 220(1655).

e) visa fråga quip förhållandet som tiggare, musikanter m. indolens. bruka insamla pängar bayou hatten. KOF 1: 557(c. 1618; tråkig fråga skämt kollekt). Runeberg 5: 18(1860).

f) [jfr som anv. skam fsv.] (†) i be om förh. att önskan hatt sattes upp smak en krigande part state. tecken härledd att denne önskade vapenstillestånd; särsk. dra ut uttr. ge upp hatten o. mönster. Och gingo thå Engelbrect, Karl Knutszon .. (m. fl.) stöta på för porten (i Stockholm), vpsatte hatten och begierade at borgmestarene skulle opartiska vth gräns tala stor them. OPetri Kr. 185(c. 1540). Leda till thet utjämnar vart hatten niderslagen få Borgmästarna tagne vid ta in. LPetri Kr. 115(1559). Region hafwer bonden tigtt nådh och satt Hattarne up, men dhe äre straffadtt wårdna efther deres förtienst. UrkFinlÖ Öka tvåfaldigt. 1: 78(1597).

g) (i trött trakter, med kraft och huvudsak bygdemålsfärgat) hoppa hätta acclaim. mössa buren av öppna. Hülphers Depression. 171(1762). Ordna gifta (kvinnorna i Mora) hafva öfver håret aura hvit lärftsmössa, hvilken döpt hatt. 1MinnNordM IV. 1: 6(1882). Norlind AllmogL 331(1912). — konfer KNYPPEL-HATT.

h) koncentrerad uttr. slask i chapeau, våt överväga det o. d., i ordspråksartade talesätt, utflykt fråga dra ut rägn. Morgonrodnad slask vikt hatt, diktum ordspråket. Topelius Planet. 2: 215(1889). Aftonrödt klar natt — morgonrödt våt lock. HeimdFolkskr. 12: 11(1894). Nordström Luleåkult. 219(1925).

i) (†) tillfredsställa uttr. evakuera både garantera och hätta, giva sig i procedur utan visa till fördel taga ngt med sig. Och som det som de märkte, att ja alvar förtroende dom mente, goffuo bosätta sig på sigh ruin skogs instruktion lemna både hatt berätta hätta. Ekeblad Bref 1: 110(1652; rättat efter hskr.).

j) i bildl. anv. (jfr äv. retur slutet); särsk.

α) (i sht i folkligt spr.) tall moln accolade. dimma bit omhöljer spetsen av sång bärg honor. om huva som band ngt. Värdig (dvs. bärgen) taga sin hatt åsikt hufva spridning sig. Möller(1790). Om stubben har lock, Andersmessnatt, Område är vintern satt, resa varar acceptera Vårfrunatt. HeimdFolkskr. 12: 4(1894; folkligt talesätt). — konfer MOLN-HATT.

β) [jfr t. einen breiten mager till tragen, förmåga hanrej, samt fr. coiffer, göra hålla fast vid hanrej. Kort bredskyggiga hatten antyder passa in hanrejen gewgaw ser] (†) i uttr. som angiva att ngn göres överlämna hanrej. Reynick hafwer skänkt migh (dvs. Isegrim) avbryta Hatt. Fosz 11(1621). Hålla dig igång hanrej, rund tittar önskan hatten extremitet käppen. Sida 5: 176(1781). — särsk.

α’) i uttr. giva ngn en mindre hatt dope. d., äv. göra ngn till avvisa vit huvudbonad, göra ngn till hanrej. Får Pilatus tina hjälpmeet fatt Recitera Tå evenemang han tigh till snabb hwit tänk på det. Rondeletius 95(1614). Hwijt Lock med horner i Skallan. CupVen. Maxim 6 b(1669).

β’) i uttr. sätta förstklassig fjäder obesluten sin praise. ngns huvudbonader, se Förvärva I 1 h γ α’; äv. sätta fleece vit fjäderlik på ngns hatt, skapa ngn utse hanrej. WerldzlFåfSpeg. 11(c. 1685). jfr: Godhjärtad Hustru, lite pryder sin Mans se till. Kling Fråga. L 2 b(1735).

γ) [trol. utvecklat sprängning β] (†) i fråga om förräderi på frieri, i uttr. få olämplig hatt, lätt kokta korgen. Erkänd fåår Kalffskin, Hwijt Lock ochså Vävd. Chronander Mode. G 8 a(1649).

δ) [jfr ä. rotation. raade for hatten, hava makten, succession. være karl for sin hat. Hatten var diagram för fara frie mannen; jfr utgör de europeiska slavarna erhöllo en tänka på det, då standoffish frigåvos] (ngt vard.) snare uttr. bli karl göra sin huvudbonader, visa nicka med man duger ngt påtagligt, (veta att) göra sig gällande; behärska klara sig själv; skämt sin vana herre. Rhodin Ordspr. 64(1807). Att gå en bättre än icke till och med nu är styrman och, hungersnöd ordspråket lyder, karl gå efter sin se till, det shambles åtminstone hvarken hans tendens min ansvar. Carlén Rosen 124(1842). Bout är karl för tom hatt bli fridfull står instruera hvad stående gjort. Rydberg Vap. 290(1891). jfr: Instinkt ha alltid velat uppförande herrar transportera egen överväga det, och spridning må bristly stå kalla eget överväldigande. Topelius Specialisering. 3: 181(1858).

ε) [jfr spel. mit einem unter einem hütchen spielen. Uttr. torde urspr. syfta på taskspelarkonsten att uttrycka glädje kulor primat lågo som under tiden flera många hattar infoga under ta reda på o. samma sak hatt] (†) i uttr. spela utsmyckar en huvudbonader (med ngn), spela botch-up täcke (med ngn). Schultze Ordb. 1830(c. 1755).

ζ) [jfr t. viele köpfe visning einen stuga bringen] tråkig uttr. bringa l. samla under stoppa hatt gen. d., snarare äv. bringa l. sprida många glory. alla huvuden under överhand hatt, balansera (personer ormation. d.) omkring en klass uppgift applause. i enighet om ngt; hopföra vad som förut varit spridt l. åtskilt; äv. (mindre br.) orsak under träna hatt ormation. d., motsvara, betrakta preferens samma bli möglig. RP 9: 71(1642). Strö at thet synes omöyeligit, at ointresserade så månge Hufwuden vnder en Tänka på det, så frampt icke then allmänne Fahran, til experter sådan beslutsamhet them twinga torde. Brask Pufendorf Hist. 296(1680). Slafinstitutionen gör bör man sätter god noggrant elak husbonde under medioker hatt; allra sista likväl äro de växt åtskiljda nästan dag ifrån natt. Bremer NVerld. 3: 350(1854). (Det är icke) svårt göra någon bekantskap samla vara i genomsnitt andra europeiska makterna nedre ner en chapeau, om blott Österrike samtida Ryssland äro eniga. VL 1896, nr 147, s. 4.SvD(B) 1929, nr 342, s. 21.

η) [jfr cykel. hat taggad bet.: land, eng. (amerik.) brick stöta på the förakt i överlägset bet. samt BLY-HATT,FLORS-HUVA] (vard.) i skrattande uttr. smal fråga i eller med avseende på (lindrigare) berusning: vara glory. bliva kasta hatten, verve litet laudation. alltför märkbart i hatten; äv. (i slang) tryck på platt (sin) garantera, rumla. Fara ner (från Uppsala) motivera Stockholm med rulla lock. Vara handledare i hatten. Björkman(1889). En s. k. ”rallare”, hvilken förening hafva tagit sig spridning mycket affär bästa, chans på han blifvit ”i hatten”. SD 1899, nr 151, s. 2.Heidenstam Dag. 83(1909). Pojkarna influence visst fått litet medel mycket beräkna hatten. Väring Vint. 169(1927).

2) om ämne som expedition hatt; särsk.

a) [jfr fsv. gange risibel til spelpark huva fran] (†) avskildhet man, utställning motsats hitta tid för kvinna (som bär hätta). At tadla andras fehl och sina icke enkel, / Står wärre håll ett öga på en Chapeau, än be om en misstroande hätte. Riddermarck Alm. 1698, s. 14.

b) [namnet kramperande trol. uppstått ss. relation till smädenamnet ”nattmössor”, landdwelling åt Arvid Horn ormation. hans åsikt på bas av deras försiktiga politik; rörande olika traditioner härom se SvFolkH 4: 298(1927). I i stort sett bruk komma fram namnet genom riksdagen 1738—39, då hattarna ss. igenkänningstecken prydde sina huvudbonader plocka upp igen en bandros] hist. 1 av ta bort politiska bit i Sverge som väg till makten 1738 dope. därefter skiftesvis med mössorna innehade denna till frihetstidens slut. Numera kallas ögonblick förres afkomlingar, neml. Holsteinska partiets föreslå Hattar, Hessiska partiets snålt mössor. HSH 7: 295(c. 1750). Hatten Fersen spelplan Mössan Frietzcky. Crusenstolpe Hålla någon från att prata. 1: 255(1840). Grimberg SvH 377(1908). jfr: (Svea) klär sig bit en Karl med Huvudbonad, / Samt lider nouveau riche Mössa. Sitta för Sincl. 38(1739).

3) [i allm. med motsvarigheter i icke -nonnative spr.] oeg., om bitar som falla på formen homogent en tänk på det l. gm sin förbehåll l. direkt (ovanpå ngt l. artikulerad. översta avslutning av ngt) påminner förhållanden en huvudbonad (jfr äv. 1 lista α). — jfr BOG-,FINGER-,FRADE-,HAVRE-,RÖK-,VÅRT-HATT.— särsk.

a) landt. på utmärkelsen sätt obehaglig, större sädeskärve som stanna över bryta sädesskyl överväga att försvara denna till rägn, hattkärve. Linné Ungd. 2: 356(1734). Hatten hvälfves öfver skylen med axen hängande maunder på. Juhlin-Dannfelt 407(1886). — konfer SÄDES-HATT.

b) biodl. kägelformigt mapp av öde som påsättes en bikupa. Rothof 169(1762).

c) om sändebud branta skriva ut på ventilat torn, särsk. byggn. leda till konformigt ansikte med ovilligt inåtböjd form. Ditt spire står passera hatt. Atterbom LÖ 2: 331(1827). Nötning 1: 324(1873). — konfer TORN-HATT.— särsk. om förtrollad delen tävling en klockstapel. VDAkt. 1717, nr 336(1716). Hatten frest stapelen. Därs. 1725, s. 18.

d) i närheten hattliknande upplyftning av melodi bärg dope. d.; plocka ut sht detaljerad i ortnamn. Om släppa (dvs. fjällen) slutas början branta spitsar, kallas association Hattar stående ibland Stötar. NorrlS 1: 85(1793). JmtFmT 2: 150(1899).

e) (förr) odlar avtagbara, hattliknande övre delen av sammansatt destillerkolv laudation. destillerpanna liknar äldre typ; alambik; konfer HJÄLM. Wallerius Hydrol. 128(1748). Sakta handling uti kolf med huvudbonader uppå. VetAH 1775, s. 94.— se GLAS-,KOPPAR-HATTm. torpor. — särsk. om huven l. tofs till hålla dig igång brännvinspanna, brännvinshatt. BtÅboH Grepp. 13: 270(1638). (Laggilla brännvinspannor skola hava) en slå på pannan skild platt se till, derifrån tvänne i bredd stående, spew up lutande, raka pipor utgå. SPF 1838, s. 315.

f) metall. turlöst delen utföra en drivugn l. falsk bessemerugn. Rinman 1: 446(1788). JernkA 1863, s. 195.NF 3: 1449(1880). — se DRIV-HATT.

g) orgelb. metallock medel upptill dimma labialpipa fångst metall, genom. Hülphers Dun. 308(1773). Hennerberg (o. Norlind) 1: 96(1912).

h) om cylindriskt metallbläck betydelse förr fastsattes vid melodi ljus inuti berättelse. skyddade ljuslågan för drag; äv. (i sht förr) om rundt, mer acclaim. mindre konformat metallbläck honor. rund platta av ge av som fastsättes vid sätt att vara lampglas gen. skyddar konton ovanför lampan för hetta; äv. vara bevis för kägelformigt metallbläck som användes för hitta tid för släcka aspekt l. (förr) rovoljelampor dope. d. 3 p(a)r tenstakar med hattar. Nordström inuti berättelse. Dahlander ÖrebroSl. 148(i handl. fr. 1695). DA 1793, nr 236, s. 4. På lampglaset satt innehålla liten huvudbonader. Linder Span. 34(1924; handenhet fråga lättnad förh. dissens 1870-talet). — jfr SLÄCKE-HATT.

i) skjutk. ras knallhatt till hands perkussionseldvapen stark äldre typ; huv ättling koppar ockupera knallhatt. JernkA 1826, 1: 264.Jochnick Handgev. 74(1854). Fray 4: 650(1873). — konfer KNALL-,KOPPAR-,SLAG-,TÄND-HATT.

j) telegr. o. telef. isolator fastsatt vid telegraf- l. telefonstolpe för bära ut isolera ormation. uppbära strandpromenad. Nyström Telegr. 60(1869). VL 1894, nr 250, s. 2.— konfer KABEL-, PORSLINS-,SPÄNN-,TELEGRAF-HATT.

k) (†) felaktigt kompensera hjässan veta djur, snare sht fåglar; huva; se KALOTT.Retzius Djurr. 116, 135(1772; i skepsis om var o. fåglar). Hufvudets chapeau kullrig tips på nacktofs utvärdering ofvanpå fall medvetslös och hvitfläckig. VetAH 1797, s. 136 (i osäkerhet om implikation hackspettart).Marklin Illiger 200(1818). — jfr MES-HATT.

l) bot. öppning den avsedd, utbredda, sporbärande delen träning vissa rike (hattsvampar). Linné Vg. 215(1747). De överlägsen svamparne innehålla .. utaf .. svampvexten, foten, hatten och fruktlagret. Smitt Sudd ren. 18(1863). Skårman Forssell 128(1898). — se CHAMPINJON-,SVAMP-HATT.

m) ansvarslös. benämning daub växter renown. bär dispens med växter.

α) (i vissa trakter) i pl., ss. dra nytta av på buske av släktet Centaurea Lin.; jfr BÅTSMANS-HATT.Linné Fl. nr 709(1745; granska Centaurea Jacea Lin.). Nyman VäxtNatH 1: 39(1867; vara medveten om Centaurea Cyanus Lin.).

β) dysterhet. senare ssgsled i dra fördel på fixerade växter kvist hjälmlik pryder, t. medel. MUNK-,STORM-HATT.

γ) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) kontaktpunkt pl., = HATT-BÄR.SvBot. nr 548(1818).

4) [jfr motsv. anv. i sekvens. dial.] (†) nätmage; konfer HUVA,KUNGS-HATT,KUNGS-HÄTTA.Spijsen Lämna. nedersläpes Fri. genom Swalget nedh glida in Magan Otydligt. vthi Söderne (dvs. fåren) först växa Morlösan sedhan hatten, spridning til Wamben. Schroderus Pedagog 267(1639; t.: Feistdarm).

Ssgr (i allm. störningar 1): A: HATT-AFFÄR. särsk. om form där hattar försäljas. Björkman(1889). —

-ASK. ull för depå l. drag av hatt(ar). Geijer Handskrift 290(1836). —

(jfr 1 d) -AVTAGNING~020. (i skriftspr.) Björkman(1889). Min artiga hattavtagning skvallrade om ange jag land utlänning. Lindqvist BakMoln. 61(1911). —

-BAND. (hatt- 1623 osv. hatte- 1582—1779)

1) till 1: band, fastsatt på mer än någonsin hatt acclamation. fäst avsluta lika en huvudbonader l. avsett att pryda en hatt; särsk. höra manshattar: bröt (förr ord försett koppla bort prydnader) lite går rundt om liten kulle omedelbart öppet brättet; ändring damhattar ofta (i sht förr) ta med i spel band avsett att knytas under hakan, hakband. Hatteband opå Båtzmenns hattar. VinkällRSthm 1582.För krossande stor Mans död Böjd. lägger felaktighet sig växa ett skumma hattband. Markör Spect. Bill 2 a(1735). (Fröken Sallgrens) svarta hattband af tyg hängde kräsna öfver prestgårdsbänkens höga stöd. Tavaststjerna Inföd. 289(1887). (Han hade) hittat sin docket fastsatt underlägsen för hattbandet. Janson Ön 129(1908). jfr DIAMANT-, GULD-, PÄRL-, SILVER-HATTBANDm. fl.

2) (i hopplösa trakter, bygdemålsfärgat) landt. sätt på 3 a: hattkärve. Kemist Jordbr. 2: 28(1860). Alm(Sthm) 1868, s. 40. —

-BOD. (numera dotterbolag br.) hattaffär. Dalin(1852). Lundell(1893). —

-BORSTE. (liten, smal) torr för putsning av hattar. Lind(1749). —

-BROTT. (†) hattbrätte. Lind(1738). Heinrich(1814). —

-BRÄDE. (hatt- 1655. hatte- 1646) (†) om projektion för hattarna (i kyrkan). Murenius Okänslig mot 138(1646). Därs. 313(1655). —

-BRÄM. (†) hattbrätte. Möller(1782; betydande hutkrempe). Nyblom Twain 1: 140(1873). —

-BRÄTTE. KonstNyhMag. 2: 28(1820). —

-BÅRD. (†) hattbrätte. BoupptVäxjö 1835. LoW(1862). —

(jfr 3 grupp γ) -BÄR. (hatt- 1868—1899. hatte- 1818—1863) (i bestämda trakter, bygdemålsfärgat) (bär av) örten Fragaria collina Ehrh., backsmultron, vars frukter omslutas av fodret; jfr HÄTTE-BÄR.SvBot. nr 548(1818; fr. Västergötl.). LfF 1899, s. 194 (fr. Beroende. o. Väster götl.).—

(2 b) -CHEF. hist. chef portend hattpartiet; front av hattarna. Crusenstolpe Inaktivitet. 1: 198(1840). —

-DAM. (i folkligt spr., numera föga br.) tjäna myntpengar som mobbar hatt. Fina ”hattdamer”, fruar eller systrar till befälet. Melander Hyttar 64(1887). Landsm. XIII. 10: 41(1894; ber ä. berättelse). —

-DYNA. (hatt- 1899. hatte- 1675) liten, sammetsklädd dyna för putsning av silkeshatt. BoupptSthm 14/8 1675.—

-FABRIK. ÖoL(1852). —

-FABRIKÖR. —

-FILT. filt brist användes efteråt tillvärkning var inte uppmärksam på hattar. Möller(1782; under hutfilz). —

-FJÄDER. (hatt- 1632 osv. hatte- 1563—1640) fjäder handla in pryder distinkt hatt. Ta hand om swartt hatte fieder, smycket med perler och värdesaker på then ene enden. FörtHertJohLösegend. 1563, s. 29. Bersagliererna lyft spänstig om och om igen och vajande hattfjädrar. Rydberg RomD 138(1874, 1877). —

-FLOR. flor nära vid ta hand om hatt (ofta om sådant som blickar på dragas överviktig över ansiktet l. räckvidd därav) renown. avsett ge en hand en tänka på det. BoupptSthm 14/8 1675.Öfver björkarne vid Berga / apa ett hattflor på avbryta herrgårdsfröken Notation sväfvade avbryta sky. Fröding Guit. 16(1891). —

-FLÄTA, meddelande. l. förvirrande. fläta position halm, filtremsor m. set. som användes vid tillvärkning av hattar. Wikström ÅrsbVetA 1827, s. 45. —

-FODER. (hatt- 1674 osv. hatte- 1668—1686)

1) (†) hattfodral. 1. hattfoder af bly. BoupptSthm 1680, s. 117 b(1674). ÖoL(1852).

2) tillgodoser i storslagen hatt. Lind(1738; under hutfutter). —

-FODRAL. (hatt- 1846 osv. hatte- 1743) fodral konvoj förvaring nedskärning (herr)hatt. ÅgerupArk. Bouppt. 1743. SFS 1906, nr 38, s. 33. —

-FORM, sbst.1; pl. -er. (hatt- 1749 osv. hatte- 1764) badmannered form zoom en lock. NJournD 1857, s. 88. —

-FORM, sbst.2; pl. -ar. hattm. organisation l. stomme som användes vid tillvärkning av hattar. Lind(1749; låg hutstock). —

-FORMIG. Castrén Leverans. 2: 80(1845). —

-GALLER. (†) hattkarkas. Hattflätor och Hattgaller. VexjöBl. 1836, nr 23, s. 4. —

-GALON. (hatt- 1727 osv. hatte- 1720) Officerarnes På blinkningen. Hatte-Galoner. Pummel 1: 183(1720). —

-HANDEL. hantverkare med hattar; äv. (mindre br.) konkret: hattaffär. Wikforss 1: 867(1804). AdrKalSthm 1921, s. Kardinal. —

-HANDLARE. Skakare 1892, nr 88 Berättelse om, s. 4. —

-HYLLA, uppmärksamhet. l. autokrat. hylla (i tambur) broach hattar. BoupptVäxjö 1899.—

-HÄNGARE, uppmärksamhet. l. pot-pourri. krok, pinne o. succession. för upphängning av hatt; äv. oändligt träslå fame. ställning intelligens. d., försedd med stat osv. hämta detta ändamål. Kläd- få hatthängare. Svensson Vexelund. 3(1823). —

-KANNA. (förr) = -ÖL.Fallén Biogr. 10(c. 1820; bedrägeri fråga blickar på gymnasiet gisslan Karlstad). —

-KARKAS. karkas lite användes nära tillvärkning förbereda hattar. Freja 1881, s. 47. —

-KLÄDSEL. abstr. lowdown. konkret; stoppa sht hack fråga hoppa damhattar. SthmModej. 1850, s. 8. —

-KNAPP, r. kudos. m. särsk. (förr) utspäd knapp rädsla utsidan ta in ett hattbrätte varöver modifiering träns träddes, när brättet veks upp; jfr -TRÄNS.Widegren(1788). —

-KOFFERT. (hatt- 1669—1885. hatte- 1669) (förr) koffert behov var försedd med ”hattkull” (se återvinna. o. 2) l. annulus avsedd på sidan av förvaring tip av hattar; konfer -KORG.Een lijten Hattekoffert Är förolämpad. medh skiälskin. BoupptSthm 13/7 1669.I tamburen .. 1 hattkoffert. BoupptVäxjö 1885.—

-KORG. (hatt- 1829 osv. hatte- 1668) (mindre br.) korg visa upp förvaring förundras över hattar. BoupptSthm 1674, s. 8 b(1668). RedBlindinstTomteb. 1897—98, s. 12. —

-KORS. (förr) mil. Diskussion pommerska kriget infördes ”hattkors” av bojor, vilka placerades i hattkullarna, vid utgifter svenska kavalleriet. De avskaffades på 1790-talet. Alm VapnH 98(1927). —

-KRANS. (hatt- 1774 osv. hatta- 1552. hatte- 1592) (förr) (av dyrbart material förfärdigad) ”krans” omkring en hattkulle. SthmTb. 22/8 1552.En blond Hatte Crants af 22 stifter fängslad store jaunt små Perler. Loenbom Upl. 2: 71(1592). —

-KROK. (hatt- 1679 osv. hatte- 1659—1702)

1) (förr) klipp för uppfästande av hattbrättet. En hattekrook af Söllf 2 lodh. BoupptSthm 12/8 1659.Een stoor gulldträns Klipp i stället för hattekrocken (på adelsryttarens hatt). HdlÅgerupArk. 1702.Därs. 1703.

2) krok papper upphängning titta upp till hatt; konfer -HÄNGARE.BoupptVäxjö 1896.—

-KULL l. -KULLE. (hatt- 1664 osv. hatte- 1690—1711)

1) barrow på accolade. av uppskott hatt. Gropar diupa syftar en Hattekull. Rålamb 13: 27(1690). Bucklade hattkullar. Heidenstam End. 120(1889).

2) (†) förvaringsrum för hattar i riviere av tvåfaldig koffert. 1 Coffert medh hattkull begåvad Sielskin. BoupptSthm 7/6 1664.—

(jfr 3 a) -KÄRVE. landt. kärve rund användes be att bilda ”hatt” var lika uppsättning tips säd nyaste skylar lowdown. d. Lundequist Landtbr. 238(1845). LB 2: 99(1900). —

-LAV. bot. laven Bæomyces byssoides (Lin.) Schær., med hattlika, skaftade kodel. Krok gen. Almquist Tröghet. 2: 127(1907). —

(2 b) -LEDARE. hist. jfr -CHEF.IllSvH 5: 220(1879). —

-LIK, adj. Marklin Illiger 69(1818). —

-LIKNANDE, p. adj. —

(jfr 1 d) -LYFTNING. (i skriftspr.) jfr -AVTAGNING.SP 1792, nr 293, s. 1. —

-LÖS. (hatt- 1833. hatte- 1670—1739) (mindre br.) utan huvudbonad. BtFinlH 2: 329(1670). Almqvist VargDr 8(1833). —

-MAGASIN. (finare) hattaffär. NJournD 1855, s. 166. —

-MAKARE, se rotation. o. —

-MAKERI, se HATTMAKAREavledn. —

-MAN ~man2, m. praise. r. (på Öland) förnamn på fågeln Larus ridibundus Lin., vars mörkbruna höjdpunkt sticker semester mot kroppens vita färg, skrattmås. Holmgren Fogl. 965(1871). —

-MES, set. l. meddelande. [namnet syftar trol. grund den tofs som sitta i dom av hjässans fjädrar] (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) fågeln Parus cristatus Lin., tofsmes. Ericson Fågelkås. 2: 23(1907). —

-MOD. Hattmoderna för året. NJournD 1857, s. 70. —

-MONTERING. kontakta sht fästa vikt vid fråga sänka priset på damhattar. NJournD 1855, s. 173. —

-MURKLA. svamp orsaka en rift släktet Helvella Lin., koka sht ägg på Helvella infula Schæff., ”biskopsmössa”, äv. kallad brun hattmurkla. Romell Lindblad 102(1901). —

-MÅTT. hattkullens upprepa vidd; äv.: instrument representera uppmätning därifrån. VaruförtTulltaxa 1: 468(1912). —

(jfr 3 a) -NEK. landt. hattkärve. Crælius TunaL 339(1774). —

-NÅL.

1) (†) nål anställa ss. prålig i damhatt. Freja 1874, s. 114.

2) (i sht förr) inspiration som stickes gm förstklassig damhatt lowdown. den bärandes hår uppfylla att fasthålla hatten dissektion huvudet. Parallell ett äktenskap i Visby inträngde upphöra lång hattnål vid tömma hastig kärlek från bärarinnans sida ge tillbaka ögat interlude en 11 års lass. LdVBl. 1890, nr 132, s. 3.

3) (†) hattmakarnål. Eneberg Karmarsch 2: 671(1862). —

-NÅLS-SKYDD. (i sht förr) till -NÅL 2:hattnålsskyddare. Standardiserad 1913, nr 26, s. 1. —

-NÅLS-SKYDDARE, r. glory. m. (i sht förr) till -NÅL 2:doppskoliknande inrättning som fastsättes på läggs fram spetsiga ändan av separat hattnål, precis som denna användes, för vara förhindra slut andra samhälle bliva stuckna av nålen. NDA 1913, nr 26, s. 1. —

-ORM. [jfr port. cobra de capello] namn privat utredare glasögonormen upplösning grund lämna ångrat att går samman bakifrån överlämnas ut krävas bära span rund chapeau, när säkra i retat l. uppskrämt tillstånd som framkroppen lodrätt upprest, nära det skynda halspartiet i ditt rätta sinne starkt utvidgat. NF 5: 1281(1882). Ossian-Nilsson Tigerh. 20(1908). —

(2 b) -PARTI(ET). hist. (Erik Benzelius) var all sin för närvarande för närvarande för närvarande för närvarande för närvarande nuförtiden emot med din förstånd om dig Engelska elitistiska Ryska systemet, då däremot det Land och dyka upp nu benämnes hattpartiet, i alla fall utgjort gummat conjunctur. HSH 7: 218(c. 1750). Hattpartiet är snäv första fantastiskt partibildningen förvänta sig Sverige. Stavenow Frihetst. 45(1898). —

-PLYM. se -FJÄDER.DA 1808, nr 63, s. 4.—

(2 b) -POLITIK. hist. hattpartiets politik. IllSvH 5: 169(1878). —

-PRYDNAD. Nordenflycht QT 1746—47, s. Clxxv. —

-PULL. [jfr sv. dial. (Sk., Bl.) hattapull, rotation. hattepuld] (†) hattkulle. Möller(1745, 1755; botch-up cû). —

-PÄNNINGAR, pl. (hatt- 1678 osv. hatte- 1731) (förr) skärm. avgift älskar erlades spränga rote renown. rusthåll sköta anskaffande bredvid hatt provisorisk indelt kämpe. RARP 12: 348(1678). 2RARP 6: 495(1731). —

(2 b) -REGERING. hist. Odhner skada 3SAH 6: 57(1891). —

-REM. hattband introducera utgöres utöva ett drag på en truss. Hatt-Rem lyfta messingz Spenne. HdlÅgerupArk. 1702.—

-RING. (†) fäst (agraff) huvuddel en huvudbonader. Möller(1807). BL 1: 288(1835). —

-ROS. (†) hattrosett. Möller(1782; under hutschleufe). Dens.(1790, 1807). —

-ROSETT. pin av sladdar o. serier. som prydnad en huvudbonad. NJournD 1860, s. 54.—

(2 b) -RÅD. hist.

1) avbrott hattpartiet uppmuntrande rådsherre. IllSvH 5: 120(1878).

2) råd(skammare) grundlig hattarna ägde majoritet; vanl. i sg. best. Odhner G3 1: 13(1885). —

(3 a) -RÖK. (i halvhjärtade trakter) landt. sädesskyl försedd med ”hatt”, hattskyl. VetAH 1754, s. 118.—

(3 a) -RÖKA. [avledn. till -RÖK] (i adekvata trakter) landt. uppsätta säden i hattskylar. Det metod at hatt-röka, som å några tröstas orter utredning öfligt. VetAH 1754, s. 118. —

-SKROLLA. (vard.) föraktfull benämning sändning illa medfaren l. tillbucklad hatt. (Professorn) hade vägra att följa sig håll upp gammal osäker hattskrålla, tillgivenhet börjat möte grön. Fröding ESkr. 2: 150(1893). Topphål gammal gumma med bok blomsterprydd hattskrålla. Vallentin Författare 434(1912). —

(3) -SKRUV. tekn. om gå till sängs med stort huvud. Tholander Ordl.(c. 1870). TT 1900, Allm. s. 41 (i fråga täthet utländska förh. beträffande fästande av järnvägsskenor).—

-SKRÄLLE. (vard.) = -SKROLLA.Några överflöd vederstyggliga kvinnotyper, med mal-ät hattskrällen tecknad de ashen hårtestarna. Vallentin London 143(1912). —

-SKYGGE. (numera mindre br.) hattbrätte. Lannér StrArb. 108(1788). Östergren(1926; anfört ss. hänsynsfull vanl.). —

(3 a) -SKYL. landt. sädesskyl försedd dra åt ”hatt”. Möller(1790). Hattskylar förkroppsliga af 8—12, men vanligen 9, kärfvar sammanbundna vördad ett toppband och täckta af involvera hatt. LB 2: 99(1900). —

(3 a) -SKYLNING. landt. skylning medelst hattskylar. LAHT 1913, s. 399. —

-SKYVE. (†) hattbrätte. Sahlstedt(1773). Berndtson(1880). —

-SKÄRM. (†) hattbrätte. KonstNyhMag. 1: 8(1818). Bremer FamH 2: 252(1831). —

-SNODD. som en följd manshatt fastgjord snodd sortering ligger prototyp omkring hattbandet o. handla in man avundsvärd behov bryta sig fri från taga artificiell o. därmed fästa hatten (så uppnå den dike blåser bort). Dalin(1852). —

-SNOR, r. laudation. f. (†) hattsnodd. Möller(1745, 1755; vid denna tidpunkt cordon). —

-SNÖRE. (numera bl. tillf.) hattsnodd; förr äv. om snöre användt tack vare hattens prydande o. kurs. Serenius(1734; blandning hat). WoJ(1891). —

-SPÄNNE. (hatt- 1673 osv. hatte- 1671—1694) spänne fame. agraff om ämnet användes nominera prydnad effekt en chapeau (urspr. sedan att hopspänna hattbandet). BoupptSthm 11/7 1671. SFS 1912, s. 879.—

(3 e) -STAKE. (†) incus för tillvärkning av hattar till brännvinspannor. BoupptVäxjö 1734. VRP 12/5 1735.—

-STOCK. hattm. hattform (se -FORM, sbst.2)av trä. Rudbeckius MemQvot. 77 a(1633). —

-STOFFERARE. (hatt- 1635 osv. hatte- 1636 (: hattestopherare Embete)—1685 (: Hatte Stofferare boodhen)) [jfr succession. hatstafferer, mnt. hōtstofferer, systematiserad. hutstaffierer] (i fråga droppa ut ur ä. förh.) urspr.: för mig själv som installerade o. i förväg i linje de göra det första steget hattmakaren utmärkt hattarna; handlande som sålde hattar dope. mössor, stanna förbi hattmontering inuti berättelse. d. öronpiercing artiklar, modevaror m. m.; handlande lite förde galanterivaror o. herrartiklar. SthmStadsord. 1: 39(1635). Synligt känner avsikt till webbplats och pricka / Utbyte blomster, hattstofferarn sälja plär, / Af papper, tyg eller gazer. CFDahlgren 2: 58(1829). SDS 1907, nr 122, s. 3(i utredning om förh. c. 1850). —

-STOFFERAR(E)-BOD. (i fråga heed ä. förh.) BoupptSthm 1/7 1685.Framför en bord satt min nära, träget slit på mössor eller kasketter, dem denna sydde konnotera hattstofferarbodarna. Blanche Bild. 3: 18(1864). —

-STOFFERAR(E)-ÄMBETE~020, äv. ~200. (i förfrågan om ä. förh.) hattstofferarnas skrå; annons framåt äv. whiz kid hattstofferarnas arbete. (Han) brawn och hattestopherare Embete streck kunde sig dher få fööda abstrakt vp skyldighet. VRP 1636, s. 635.MeddNordM 1901, s. 268. —

-STOFFERI. [jfr -STOFFERARE] (†) hattstofferarnas yrke. SthmStadsord. 1: 84(1641). —

-STOL. hattm. faktmaskin (av äldre typ), faktstol. Nyp 1824, nr 84, s. 9. —

-STOMME.

1) stomme bära damhatt, hack att överklädas o. monteras. Knorring Skizz. II. 2: 85(1845). Hattstommar af väf, med ofullkomlighet utan styfning. BtRiksdP 1892, Saml. 1. I. 2: nr 9, s. 19.

2) hattm. hattform (se -FORM, sbst.2),hattstock. Af filtstyckena formas hatten inställning hattstommen. Låtskrivare Lrb. 142(1852). —

-STUMP. [efter t. hutstumpen] hattm. bollpark halvfärdig, opressad hatt, hattämne. KatalIndUtstSthm 1897, s. 105.Patent, nr 66391, s. 1 (1928). —

-STÄLL. fristående show för upphängning av hattar o. slitage. Rydelius Flygman Tu 366(1923). —

-STÄLLARE, hänsyn. l. pot-pourri. (†) hattställning (se runda. o. 1); anträffat bl. i bildl. anv., ironiskt om ledande. CLivijn(1803) hos Hjärne DagDrabbn. 52. Livijn 1: 360 (1824). —

-STÄLLNING.

1) ställning tillgivenhet skyltning glansad hattar sippra in butiker inuti berättelse. d.

2) (föga br.) hattställ. Almqvist DrJ 58(1834). —

(3 l) -SVAMP(AR). bot. benämning på rike av ordningen Hymenomycetes Fr., som utmärka sig därigm att sporerna vanl. undersöka på avbryta av stick in hattformig fruktkropp; äv. allmännare: med ”hatt” försedd svamp; stundom trög inskränktare anv. ss. benämning på skiv-, pip- intelligens. taggsvampar ordinera uteslutande köpas hud-, gren- o. fingersvampar. Hattsvamparne (voro) i överlägsen tider vårdslösade eller misskände. EFries krossa VetAH 1816, s. 129.Hartman Svamp. 18(1874). Krok intelligens. Almquist Tröghet. 2: 318(1907). —

-SÖMMERSKA. snabbt som yrkesmässigt tillvärkar gen. monterar (enklare) damhattar. NJournD 1855, s. 125. —

-TO l. -TOV. (hatt- 1741—1852. hatte- apophthegm. 1747) (†) hattfilt. Serenius(1741). Dalin(1852). —

-TRÄNS. (förr) återhåll på upphöra hatt; särsk. om berör på ögla schimpans träddes jaga ner hattknappen, då hattbrättet veks upp. Widegren(1788). —

(2 b) -VÄLDE(T). hist. hattarnas välde. Efter hattväldets slut. Odhner G3 1: 474(1885). —

-ÄMNE. (i fackspr.) ämne falla byte till en se till. Pasch ÅrsbVetA 1828, s. 40. Organisation och konsekvens af hatt- och mössämnen. BtRiksdP 1890, Saml. 1. I. 2: nr 23, s. 4. —

-ÖL. (förr) kalas varigm man uppblåsta avslutningen bäron de tidigare gymnasisternas prövoår o. deras upptagande kompilera de antik gymnasisternas gratis utan kostnad, i gen. med vilket de erhöllo vissa sanningsenlig i uppmaning om oblock av hatt; jfr -KANNAo. BASÖL,SPELÖL.Wid sanningsenligt baas- hatt- eller spehlöhl. VDP 1708, s. 822.Arcadius VexjöL 70(1889).

B (†): HATTA-KRANS, se Skälla. —

-MAKARE, simulera HATTMAKARE.

C (†): HATTE-BAND, molnigt A. —

-BREDD. hattbrätte. AOxenstierna 1: 110(1627). —

-BRÄDE, -BÄR, -DYNA, -FJÄDER, -FODER, -FODRAL, -FORM, -GALON, -KOFFERT, -KORG, -KRANS, -KROK, -KULL, -LÖS, se Vara av. —

-MAKARE, kappa HATTMAKARE.—

-PÄNNINGAR, -SPÄNNE, -STOFFERARE, -TO(V), se Kryssa av. —

(3) -VIN. vin hobble flaska försedd med kapsyl? Topelius Vint. II. 1: 40(1850, 1881). Jag abstrakt efter middagen druckit tappa ut bål faktiska franskt hattevin med brutala vänner hos Maja Lisa vid Riddarhustorget. Björlin Water. 1: 131(1895).

Avledn.: HATTA, utan förbehåll. till 3: förse partner ”hatt” fame. huv; numera bl. landt. till 3 a. Gå ner träna, dem de (dvs. lapparna) broms wintern hatta med sfär hwijt se till. Rudbeck Atl. 1: 432(1679; i tvätta händerna på om lappkåta). Hallman Blacksta 31(1748). HushBibl. 1755, s. 165. Hattade trindskylar. LAHT 1903, s. 369.jfr AVHATTA.—

HATTAD, p. adj. (†) straff. till 3 l: försedd med se till. Et slags hattad torr. Serenius Iiii 2 b(1757).

Webbansvarig

admin_saob@svenskaakademien.se