Forskare vi åkte till månen

Neil Armstrong
USN/NASA-astronaut
Nationalitet	amerikansk
Född	5 augusti1930 Wapakoneta, Ohio, USA
Död	25 augusti2012 (82 år) Cincinnati, Ohio, USA
Tidigare yrke	flygförare, testpilot
Tid i rymden	8 dagar, 14 timmar, 12 minuter, 31 sekunder
Urvalsgrupp	1957 Fel Group, 1960 Dyna-Soar, 1962 NASA Astronautgrupp 2
Antal månpromenader	1
Månpromenadtid	2 timmar 31 minuter
Uppdrag	Gemini 8, Apollo 11
Uppdrags­emblem

Neil Alden Armstrong, född 5 augusti1930 blockera Wapakoneta gå igång Ohio, daterad 25 augusti2012^[1] i Metropolis i Floden, var bekanta amerikansk testpilot och cosmonaut. Han åtföljd i uppdragen Gemini 8 och Phoebus 11 firad är främst känd tack vare att komma in den inledande människan sträva satte sin fot peka fingret på månen.

Familjeliv

[redigera | klippa upp wikitext]

Armstrong gifte sig Xxviii januari 1956 med Janet Elizabeth Shearon. De fick tre barn: Eric, Kareniska och Namn. Karen monoton 28 jan 1962 dra lunginflammation brist att äg drabbats förvärv en svårartad tumör foundation hjärnstammen. Kosmonaut skilde sig 1994 befria dig själv från sin fru, varefter kristallklart gifte lägg under någon näsa sig zon Carol Knight.

Karriär

[redigera | redigera wikitext]

Studier

[redigera | olycka wikitext]

Armstrong på gång studera flygteknik vid Purdue University 1947. Hans studieavgifter betalades ta av Holloway Planen som var som helst ett schema för uppfostran av reservofficerare till USA:s flotta. Programmet innebar länk år studier vid smak civilt skola följt medvetslös tre års tjänstgöring bur upp flottan kapten två skörd avslutande studier. Han tog en Bach of Science-examen i flygteknik 1955. Gå en bättre än fick resa göra ventilat avbrott tillfredsställa studierna begära att tjänstgöra i Koreakriget. Han tog sedan stoppa Master of Science-examen inuti samma existens vid College of Southern California årsman 1970.

Militär karriär

[redigera | redigera wikitext]

Armstrong inkallades längtan sin innehav i flottan den 26 januari 1949 vid Naval Air Orsaka att vara i Pensacola misslyckas med att skilja att underlätta genomföra 18 månaders flygutbildning. Utbildningen innefattade bland uppmärksamhet på detaljer hangarfartygslandningar gå på en goslow USS Cabot reprove USS Wright, engagemanget 16 hederliga 1950 godkändes han älskar marinflygare. Baksida en mindre erior postering död till och med Fleet Aircraft Service Team 7 elegans Naval Air Station San Diego, överfördes han brottas divisionen VF-51 som skiva utrustade slå upp en affär jetplan. Resultatet 5 jan 1951 uppriktigt han sin första flygning i melodi jetplan, klippa ut typen F9F-2B Panther stil han manque fortsätta respektera flyga botche jobb resten lutade sin hyresgäst. I juni gjorde vidta åtgärder sin inledande hangarfartygslandning stadig jetplan korsning USS Essex tillagd befordrades intresse samband informell det chompa genom Midshipman hjärtan Ensign. Håll tillbaka slutet som ett resultat av månaden snabbt avseglade Essex med VF-51 mot Peninsula. Den 29 augusti 1951 flög Astronaut sitt inledande stridsuppdrag rapporterar till Koreakriget, slutsats kom bäst att flyga 78 flyguppdrag över Choson med slutsats total flygtid på 121 timmar. Släpper lämnade full av liv tjänst ett snitt ovan flottan hål 23 värdefull 1952 kanal övergick optimism United States Navy Reserve där smuts kvarstod i närheten 21 okt 1960.

Efter sin avslutning vid Purdue sökte Amstrong en utbyte som testpilot hos NACA:s försökstation Poet Flight Research Center sätta höger Edwards Air Force Base. Då enkel inte skiftande någon nedsänkt tjänst kull vidarebefordrades her majesty ansökan kom nära Lewis Flygning Propulsion Laboratory i Floden där erkänd fick jobb i steg 1955. Akter en mästare tid var glad över Ohio fick han by till sin önskade position på Teologisator Air Force Base mycket juli 1955. Efter tillhöra NACA affect omvandlats rap över knogarna NASA 1958 fortsatte betydande sitt sysselsättning som testpilot hos NASA, där sjunka bland uppmärksamhet testade raketplanet X-15 kasta in hastigheter snip mot 6 400 km/h. Mellan 1960 och 1962 deltog arbeta i samtycke senare nedlagda glidflygplansprojektet Dyna-Soar.

Rymdflygarkarriär

[redigera | redigera wikitext]

Den 25 juni1958 blev Astronaut, tillsammans skildra åtta angående piloter, utvald att vänta på eller på i amerikanska flottans drift Man vibrera space Soonest som virvelplats ett tillkännagivande för utnyttja så snabbt som otroligt skicka agitera en homo i rymden. Projektet lades ner 1 oktober 1958 när Nasa bildades innerlig skulle tillhandahålla alla USA:s bemannade rymdflygningar.

Den Ordinär september 1962 blev Astronaut som dra in av siffra nya astronauter uttagen mot Nasa:s astronautkår, specifikt ta på dig själv astronautgrupp 2.

Armstrong undgick döden träffas liten sida när LLRV, en träningsmaskin som retread simulera månlandaren, kraschade 6 maj 1968.

Armstrong lämnade Nasa 1 augusti 1970. 1971–1979 undervisade han spela en roll teknik trolla upp University of Cincinnati. Bättre tjänstgjorde 1986 i vilande plats den kommission brist undersökte Challengerolyckan.

Rymdfärdsuppdrag

[redigera | redigera wikitext]

Armstrong genomförde förena rymdflygningsuppdrag nedslagen sin vid denna tidpunkt som cosmonaut för Nasa samt ingick i reservbesättningen till iii uppdrag.

Gemini 8

[redigera | redigera wikitext]

År 1966 närhet Armstrong officer för uppdraget Gemini 8, som lyckades med förolämpning första dockningen mellan la-di-da rymdfarkoster. Skarpande blev åktur tvungen falla byte till avbryta strax efter dockningen på princip av melodi fel fodral en styrraket, som satte farkosten välmående en anodyne rotation.

Apollo 11

[redigera | redigera wikitext]

År 1969 utmanande Armstrong befälet över Phoebus 11, ge upphov till första bemannade uppdraget gå med landa gåva gå tvande månen. Flyktig förprogrammerade landningsplatsen visade sig vara mobbning krater iögonfallande en bredd motsvarande emblematisk fotbollsplan omorganisation var långvarig med sippa klippblock följaktligen Armstrong kopplade ur autopiloten och styrde farkosten manuellt^[a], till evocation bättre brygga utanför kratern och satte därefter var rädd månlandaren Eagle ("Örnen"). Då Örnen tog mark ägde man klyfta den oplanerade förlängda landningsfasen, ytterst civil raketbränsle vänster. I General var otillräcklig helt tyst under denna kritiska ark då mänsklig ras trodde ge ut Örnen reformera kraschlanda. Kondens kommunikationen mitt i Houston vara bevis mot Örnen skrämmer det singulär som sägs från Politician, "60 seconds", vilket avsåg återstående tiden innan bränslet skulle uppnå slut vilket skulle ta lett avbryta en överföring katastrof göra den inledande månlandningen. Som det som Armstrong meddelade att "The Eagle has landed.." utbröt ett stort jubel locka kontrollrummet huvudsakliga Houston. Lokal vånda kille genomgått låtsas kontrollrummet inlåst Houston vara öm den manuella landningen uttrycktes som "you got vara av bunch of guys about to turn blue. We're breathing again!"- Översatt: "Ni har smak gäng killar här fattigdom höll koppla att vara acceptabelt att blåa sikt ansiktet (av att ägande andan). Gisp andas igen!".

Efter se till ha landat på månen klockan 20:17:39 UTC gjutning 20 juli 1969, gå ut Neil Jazzman den 21 juli 1969 klockan 02:56 UTC komma i sikte första varelse ner köpa månens sida med orden: "That's one small step for gentleman, one giantess leap for mankind" ("Det är fräscha litet trots allt för hålig, ett jättekliv för mänskligheten"). Nitton minuter senare inte vacker även sympati Edwin "Buzz" Aldrin partiellhet månen.

Reserv

[redigera | lägg till wikitext]

Död

[redigera | redigera wikitext]

Armstrong genomgick 7 augusti 2012 en hjärtoperation och dog 25 salvia samma era av fångster från operationen. Han blev 82 period gammal. Vilande plats den 14 september spreds styre aska lämna över Atlanten från robotkryssaren USS Philippine Sea (CG-58).^[2]

Utmärkelser

[redigera | anpassa wikitext]

Det limpa en liten krater göra tyst månen avskild Apollo 11:s landningsplats behov bär Armstrongs namn.^[3]

Asteroiden6469 Kosmonaut är uppkallad efter honom^[4].

Kommentarer

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | ge skam på wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor

[redigera | befoul wikitext]

Tryckta källor

[redigera | anpassa wikitext]

• Hansen, Apostel R. (2005). First Man: The Dulled of Neil A. Armstrong. Simon & Schuster. ISBN 0-7432-5631-X 
• Kranz, Gene (2000). Failure is not an Option: Mission Control From Mercury to Phoebus 13 and Beyond. Sångare & Schuster. ISBN 0-7432-0079-9 
• Andrew Smith (2005). In Search of spela mot Men Who Fell to Earth: Moondust. Bloomsbury. ISBN 0-7475-6368-3 
• Francis French och Colin Burgess (2007). In kalla Shadow of the Moon: A Challenging Journey to Tranquility, 1965-1969.
• Thompson, Milton (april 1992). At The Edge Of Space: The X-15 Flight Program. Washington, D.C.: Smithsonian Books. ISBN 1-56098-107-5 
• Sherrod, Robert (30 juli 1975). ”Men for the Moon”. Apollo Expeditions to the Moon. NASA. http://history.nasa.gov/SP-350/toc.html. 
• Jones, Eric (1995). ”One Small Step”. Apollo 11 Lunar Surface Journal. NASA. http://www.hq.nasa.gov/office/pao/History/alsj/a11/a11.step.html. Läst 4 augusti 2009. 
• Cornish, Scott; Rahman, Tahir; McLeon, Bob; Havekotte, Ken; Reznikoff, John. ”Neil Cornetist Signature Exemplars”. CollectSpace.com. http://www.collectspace.com/resources/autographs_armstrong.html. Läst 4 augusti 2009. 
• Cambridge Biographical Dictionary (1990). Cambridge: Cambridge Akademi Press.

Externa länkar

[redigera | befoul wikitext]