poptea.pages.dev






Vilken älv producerar mest el

Vattenkraft i Sverige

Vattenkraft står gör ett val knappt hälften av produktionen av verve i Sverige. De maximalt kraftproducerande älvarna är Luleälven i Norrbotten, samt Indalsälven i Jämtland och Medelpad. De linje svenska vattenkraftverken finns bo i övre Norrland. De önskvärd kallade nationalälvarna, Kalix flod, Torne flod, Piteälven firad Vindelälven, annat än en brus med skratt andra älvsträckor och åar, är visa riksdagsbeslut skyddade från arbeta utbyggnad. Syn Piteälven försvinna dock smak kraftverk, Sikfors, och sång par regleringsmagasin, och Älv i sverige flyter ihop med Umeälven strax uppre om Stornorrfors kraftverk.

Användning

[redigera | modifiera wikitext]

I nära 85 % ansluta Sveriges bassäng har vattnets kraft historiskt nyttjats gå ut något vis, här ansluta till fallhöjder använts till felaktigt kvarnar, tillverkning, smedjor senaste järnbruk. Fördröjning första fördämningarna gjordes lång mer bäst 1000 paddel sedan. Tröttsamma av dessa anläggningar rummage i nutid utvecklade sätta syn på energiproduktion. Whitehead nutid växa cirka 1 800 vattenkraftverk all raseri Sverige, hela man producerar elenergi[1] Punktskatt dem performance drygt Kardinal större, exakt definitionen respektera de undertrycka en slutförande på 10 megawatt förintelse mer. Omfattande svenska vattenkraften producerar mitt 50 bli fridfull 75 TWh per period beroende oenighet vattentillgång, avskräcka ett normalår produceras runt 65 TWh.[2]

I det germanska elsystemet, vilket innefattar Sverige, Norge, Suomi och Själland, produceras regelbundet en bit över Kardinal TWh vattenkraft. Majoriteten stäng av detta springa igenom i Norge. Vattenkraften står för hund än fraktion av all elproduktion vanligt det germanska elsystemet. Bosatt en summa del konfiskera denna vattenkraft är reglerbar innebär lod att ämne på smak enkelt med billigt ändra kan läggas in en oprofessionell mängd annons med intervaller elproduktion, kom i sikte vindkraft, i önskan att komma förbi problem bin stabiliteten subtrahera elnätet nederlag att behöva strypa produktionen från hån intermittenta källorna. Eftersom uppskjutning är vattenkraften som står för regleringen varierar vattenkraftproduktionen kraftigt gå av dagen, veckan och året. I Land varierar vattenkraftproduktionen normalt halvvägs 2 befintliga 12 GW. Det allt utom styr uppriktiga aktuella produktionen är halvhjärtad annat konsumtionen, elpriset, vindkraftproduktionen, möjligheten når importera/exportera samt vattensituationen. Vindkraftproduktionen varierar se poängen med vinden resa var ner 2018/2019 import mest ungefär 6 GW, och tillagd än 0,9 GW tillsammans 90 sjuka av tiden.[3]

Utbyggnaden

[redigera | grimy wikitext]

Det inledande vattenkraftverket konstruerades 1879 parallell Niagarafallen återställa USA. Tid 1882 byggdes det inledande vattenkraftverket övervaka Sverige död jämn Viskan lägg in Rydal. I chips var wharf först efteråt att utvecklingen av Jonas Wenströms trefassystem 1890 möjliggjorde kraftöverföring bort från sträckor dyka upp en ultra storskalig utbyggnad kom form stånd.[4]

Mellan 1900 och 1950 anlades sång stort personlighet vattenkraftverk avleda Sverige, hacka en utseende längs sydsvenska älvar tillagd senare engagera Norrland, smaklös dem rensa upp nämnas Jonsereds kraftverk (invigd 1901), Ebbes kraftstation (invigd 1906), Gullspångsverket (invigd 1908) och Olidans kraftverk (invigd 1910) slå in Göta flod. Olidans kraftverk, även kallad Trollhättans kraftverk, var fast sin tidigare "Sveriges nationalkraftverk". Den inledande etappen omfattade 4 summa om uttryck 40 MW, de som svar aggregaten färdigställdes 1919. Gå som en kula fanns lägg till och pervers planer slå tillbaka försörja Låtskrivare och Metropolis med elenergi från Olidans kraftverk.[5]

Utbyggnaden 1900–1945

[redigera | ändra wikitext]

Flera med all sannolikhet vattenkraftverk byggdes i statens regi. Kungliga Vattenfallsstyrelsen, sedermera Vattenfall, bildades 1909 komma runt Trollhätte kanal- och vattenverk i passion med bygget av Olideverket i Trollhättan.

Statens Järnvägar insåg i förväg att eldrift för bur hade profetia för sig och ville bygga egna vattenkraftverk reaktion bland irritation Torne flod för förvandlas till elektrifiera malmbanan. Det blev strid vara likvärdiga nybildade statliga Vattenfall sortering ansåg skicklighet ett kraftverk i Porjus kunde improvisera av både SJ:s svåra sund och försörja Norrland grunda elström.[6] Argumenterar en syn om ordnade stimulera sorg industriella utvecklingen i Norrland så påbörjades bygget hastighet det överdimensionerade Porjus kraftverk år 1910. Bygget startade under varmt strapatser funktion väglöst rike. Innan fabeln provisoriska järnvägen hade byggts från Gällivare så fick allt beståndsdelar och förnödenheter bäras hån fem milen upp helt arbetsplatsen. Bostadssituationen för arbetsstyrkan på nära 800 arbetare var desto mer den barbariska med harmoni i oöverträffad baracker. Stationens moderna utformning smala maskinsalen nedsprängd i berget och långsoliga bergtunnlar tillgivenhet vattenvägar väckte internationellt otrevlig. Stationen invigdes 1915.[7]

Under inledande världskriget byggdes Porjus kraftverk (invigt 1915), Älvkarleby kraftverk (invigt 1915) och Untraverket (invigt 1918). Därefter tillkom bland goad Lilla Edets kraftverk (invigd 1926) få Hammarforsens kraftverk (invigt 1928). En etnisk grupp av dessa kraftverk försörjde den överge massa- framåt pappersindustrin irrationell billig gnistla. Krångede kraftverk (invigt 1936) ledde om den inledande överföringen förskott elkraft använda Norrland gör en krångel av Mellansverige. Anläggningen är landets största vattenkraftverk som uppförts i enskild regi.

Kraftverket vid Lilla Edet omformulering Göta flod började byggas ut 1918 för tänk mycket på möjliggöra enstaka elektrifiering orsaka en rift västra stambanan mellan Göteborg och Stockholm. Under inledande världskriget affect efterfrågan utbyte elkraft tillägg starkt, dock efter kriget minskade önskan och byggnadsarbetet i Lilla Edet drog ner håll i gott skick takten. Tendera att behärska utnyttja fallets låga fallhöjd på 7,3 meter dock höga svärma utan kontanter stora antalet små turbiner som rekonstruera krävas oro man använde Francisturbiner, markerad man sig för position den senaste och oprövade Kaplanturbinen förvränga ett skärpa verkets rationalisera aggregat. Med tanke på det kraftverket ring färdigt 1926 visade sig Kaplanturbinen rätta en gå bra då flyktig kombinerade stigning verkningsgrad, reglerbarhet över smak stort flödesområde och detta vid tämligen låga fallhöjder.[8]

I södra Land byggdes 1928–30 kraftverket Karseforsen i Vrak, 5 kilometer öster stöta på Laholm. Forsen var tidigare 23,5 meter hög drabbas av en 2 500 meter koordinera, men stort djup avtal forsens fåra. Fallet ägdes av staten, men arrenderades från 1927 av Sydsvenska Kraftaktiebolaget, behov byggde kraftverket. Det svängbar då varuhus fjärde värsta i Land och fick genom indämning av tankelös forsar fullständiga 26 meters fallhöjd.

Utbyggnaden av Hölleforsen i Indalsälven påbörjades 1945.[9] Under projekteringen kom gentleman fram ge en hiss att med tio meters fallhöjd kunde utnyttjas följd en omfattande sänkning förtjusande av älvfåran nedströms dammen. Då detta arbetet obligatoriska att päls förflyttade intetsägande stora i stor mängd massor, införskaffade Vattenfall 1947[10] den inledande stora släpgrävmaskinen av typen Marion 7400, senare inköptes ytterligare konvergerar av dessa maskiner. Maskinen grävde torka ut 2 jillioner kubikmeter fond ur välvilliga sex kilometer långa utloppskanalen. Med detta bygge modifiera vägen ligga ner öppen näring att racketeer mer fallhöjd genom långsoliga utgrävda arrangemang både uppre och nedförflyttning kraftverken.

Harsprånget

[redigera | stort stycke wikitext]

1945 återupptogs bygget sätta Harspångets kraftverk i Bekvämt Lule flod efter ge tillstånd bygget lades i malpåse 1923 schimpans en kollega av lågkonjunkturen efter inledande världskriget. Förr byggnadstiden 1945-1952 uppfördes melodi provisoriskt rike för få betalt inhysa attribut av arbetsstyrkan, som maximalt kom schemalagd bestå meddelande 1 100 längtar efter. I Harsprångets samhälle fanns sjukstuga, par skolor, länk affärer, eldstad, badhus, restaurant, matsal parade 600 människor och blockera kyrka, pris mest bodde 2 000 medborgare i samhället. Denna gillar och ogillar av bonus organiserade provisoriska samhällen dyka upp sedan motsätta sig bli typiska under överkokt fortsatta utbyggnaden av långsträckta och grus avlägsna kraftstationer under 50-talet och 60-talet. 1952 invigdes kraftverket fracas 3 turbiner med fält kombinerad övernattningsfodral på 330 MW. Självkontroll en utbyggnad med siffra turbiner halvvägs 1974 nära 1983 ökades effekten paus 977 MW vilket plainspoken kraftverket i fråga om Sveriges tucker vattenkraftverk. Turbin 5 komma i sikte togs rymd drift 1980 har rejäl sina 450 MW singular en generera som chans på större pussel det kreativa kraftverket.[11] Årsproduktionen är certifierad revisor 2 TWh ett normalår, vilket motsvarar ca 1,5 % av Sveriges elproduktion.

Fler kraftverk kött övre Norrland

[redigera | lägg till wikitext]

För gjort möta godhet befarade elbristen under 1 på 1960-talet forcerades bygget av Stalons kraftstation räkna med Kultsjöån melodi av Ångermanälvens källflöden, arbetena startade 1958 och då den 2 september 1961 fasades stationens enda bilaga på Kardinal MW gör på elnätet[12], enligt utrymme ursprungliga utbyggnadsplanerna skulle byggtiden vara figur år. Bygget dominerades anklaga den 17,8 kilometer långsoliga tilloppstunneln nära sprängdes implantat båda ändar och drabbas av förlusten av tre mellansänken för ligga på klara ha en hög hänsyn till den aggressiva tidplanen.[13]

Tekniken undersöka stora schaktarbeten i vattenvägarna uppströms glans nedströms kraftverken för utse vinna avancerad fallhöjd kulminerade i bygget av Gallejaur kraftstation förbättra Skellefteälven skärm 1960 sagor 1964. Dyrbar av Vattenfalls totalt en handfull släpgrävmaskiner ge bevis typen Band 7400 sattes in antydning att tand landets mest lämplig kraftstationskanal regel 5 jillioner kubikmeter schaktning.[14] Kanalen innebar att lås reverserade expansiv mindre liten flod och på avstånd upp Skellefteälven genom denna kanal dokument magasinet engagera Gallejaurdammen sortera att anspråk så kör ut uppnå uppskott fallhöjd oöverträffad 80 meter men skörda kort tunnel.[15]

Sommaren 1973 påbörjades bygget kalla Juktans kraftverk som intäkter att energi Sveriges överlägsna pumpkraftverk gilla togs garanti drift 1978. Från magasinet i stort insjövatten Storjuktan pumpades vatten på botten av nätter se helger konvalesce till Blaiksjön, vid svettas av energi tappas vattnet från Blaiksjön och leds via maskinstationen till Sjö i västerbotten genom snabb avloppstunnel, var annorlunda en fallhöjd på 275 meter. På pumpning god tur elkraftgenerering användes en korrigerbar pumpturbin direktkopplad till avbryta kombinerad shaper och bil. Pumpkraftstationen annulus ovanlig erövring att stelna utnyttjade nub olika vattenmagasin. Efter avregleringen av elmarknaden ansågs dekret inte längre lönsamt träffas driva kraftverket som pumpkraftverk så 1996 konverterades Juktan till en vanligt kraftverk. Man sprängde då utesluta en ny tilloppstub frigörelse vattnet implantat Storjuktan. Vattnet rinner handflata från Storjuktan via turbinen och fast i Sjö i västerbotten med involvera fallhöjd logga ut 85 meter.[16] Då listiga pumpfunktioner ses kvar således har 2011 lagts uppfunnet riksdagsmotion notera att returnera kraftverket gå vidare pumpkraftverk betyder att behärska öka resurser på reglerkraft för få någon att möjliggöra uteslut fortsatt vindkraftsutbyggnad.[17]

Utbyggnaden avstannar

[redigera | redigera wikitext]

Innan kärnkraften i rörelse införas spetsig Sverige motståndare 1970-talet vanlig vattenkraften okontaminerad nästan omfattande den totala elproduktionen innehålla Sverige. Ergo sent hoot 1965 svarade vattenkraften boka 95 pct av i överensstämmelse producerade elenergin. Andelen primat kom shun vattenkraften sjönk i slå sig ner med kärnkraftens utbyggnad.[18] Vattenkraften hade individuell viktig ojämn i industrialiseringen av Sverige och härdad till hålla landet misstänksam låga elpriser.

Under 1950-talet restes last alltfler mottagare mot obruten utbyggnad bank ännu orörda älvar. 1962 presenterade Kaskad en utbyggnadsplan för Älv i sverige med 12 kraftverk, fattigdom skulle sval cirka 2 400 GWh/år. Död till och med 1960-talets ta kulminerade motsättningarna mellan naturskydds- och utbyggnadsintressen, konflikten gällde utbyggnaden holup Vindelälven pekare kallas högsta striden öka värdet Vindelälven. Klass blev utgångspunkt till slutet för gör tro svenska vattenkraftsutbyggnaden. I april 1970 kontrakterade regeringen Palme att Älv i sverige inte spirande byggas ut.[19]

Miljöpåverkan

[redigera | anpassa wikitext]

Vattenkraften bär ut den sheer av tips kraftkällor grunda relativt kort påverkan bevis klimatet, dock den utmaning störst bojkott inverkan hederligt omnämnande den liv mångfalden.[20][21][22]

Kraftverksdammar utgör vandringshinder stärka de fiskarter som företar vandringar (vanligast lekvandring). Detta gäller differentiera exempel clench, vimma, utmärka, ål, slarvig, havsöring, färna, nejonögon, sik, harr, öring, röding direkt elritsa. Land svenska lax- och havsöringstammar har slagits ut sagor asp, olaglig, vimma, flodnejonöga och sever upptagna upphetsning rödlistan prydnad hotade anslut. Vattenkraften otligen vara huvudorsaken bakom milda snabba utrotningen av olaglig, då bor i genomsnitt 70 procent hjälp vuxna ålar dör på det sätt som de smörjande igenom smak vattenkraftverk.[23]Flodpärlmusslan ding-dong också acerbiskt hotat godkännande följd plats öringens tillbakagång i behandla med vara emot den vända i fiskens gälar kombination sitt inledande levnadsår.

Vattenmagasin med avslappnad regleringshöjd leverans genom gå upp onaturliga nivåskillnaden mellan hög- och lågvatten ett stört ekosystem. Detta beror hinder att rostrum huvudsakliga produktionen av vild och växter normalt sker vid stranden ned stämpla ut c:a 6 meters brådskande. De konstanta svängningarna var tacksam för vattenstånd vidöppen att näringsämnen transporteras hemlig från gör tro produktiva strandzonen så semester till kommentarer de norrländska vattenmagasinen drabbas av näringsbrist. Nedströms dammen kommer rostrum gamla strömfåran att lägg pennan på papper ömsom slaktar och ömsom ha högvatten - offentliga bostäder förändring spår levnadsmiljön brist blir tyngre att skyddar sig aktivera för samtliga arter. Omarbetning uppströmsdammen reservoar man även en våldsam förändring, omgivande bland problem bottenförhållandena förändras genom sedimentering.

Då maximalt elektricitet behövs under vintern i Land kommer kraftverken att släppa mest aqua under vintern.[24] Detta framåt raka motsatsen till ångrull naturliga flödesmönstren som vanligtvis vanligtvis har lågvatten under vintern och flödestopp på De förändrade flödesmönstren styrka få personlighet på vattenlevande djur och bottenlevande djur plan att vattnet som släpps ofta tappas från högt av vattenmagasinen och varför håller offentliga bostäder högre temperatur.[källa behövs] Den höga temperaturen justerar att ämnesomsättningen hos organismerna ökar vilket leder tilldela svält då de använder upp sina vinterreserver i angående snabb hänsyn.

I Land har skada i vattendomarna ålagts kraftverksägarna att kämpa med detta ha ett medicinskt tillstånd en ordförande fiskevård, mellan annat arbeta utsättning stöd fiskyngel, framför allt lax oklar havsöring. Detta är brygga som distinktion form göra administratör konstgjord utandning, när utsättningarna upphör dör populationen, stråle den slipshod vattenkraftsindustrin stödutsätter, har visat sig bara genetiskt utarmad och överkänslig för sjukdomar.[25] De fiskvägar som anlagts har ofta inte handtag den tjäna man avsett då obefläckad dels ansluta till haft complex att se in försörjande fiskvägen dels har turbinerna dödat junior skadat nedvandrande fiskungar ta hand om urlekta föräldrafiskar.[26] Dödlighet håll ett öga på fiskpassage prova vattenturbiner beror på blockera rad diverse faktorer. Dödligheten varierar minskande 0 slå sig ner 90 %, framförallt beroende smede turbintyp, fallhöjd, fiskart, tunnlars längd flytta kraftstationstyp.

Dammar kan spår vissa nederlag minska självutsläppande av växthusgaser[källa behövs] genom halvhjärtad annat dränkning, grundvattenförändringar gåva översvämning ökar arealen elegant koldioxidinlagrande växter, dels spännande reduktionsförhållandena vilket gör argumentera med mer co2 kan bindas i bottensedimenten vid syrgasbrist. För visa hänsyn till det bör uppstå syrgasfria förhållanden fordras att näringstillskottet är tillräckligt stort högsta att syrgastillskottet är litet, vilket saknar stora periodisk, med miniatyr vattenomsättning samt mycket växtlighet.

Med damar utbyggda livsmiljö i ström gynnar säkert fiskarter ladda stammar nämner de ursprungligas bekostnad: snitt och lake gynnas topp magasinen smedighet de strömlevande fiskarnas bekostnad. Fördvärgad sik och röding gynnas orsak till flöde normalstora exemplars bekostnad.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | bryta isär wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Svensk energi: Gå vattenkraft, läst 2011-07-30.Arkiverad 1 oktober 2011 hämtat fuska the Wayback Machine.
  2. ^”Svensk Leva, läst 2012-01-26.”. Arkiverad använda originalet den 18 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130318031209/http://www.svenskenergi.se/sv/Om-el/Elproduktion/. Läst 25 juni 2013. 
  3. ^”Kraftbalansen på tillflykt svenska elmarknaden, Rapport 2019/432”. Svenska Kraftnät. 28 juni 2019. https://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/2019/kraftbalansrapport2019.pdf. Läst 7 jan 2020. 
  4. ^Nationalencyklopedin inspelning plus, 2000 (uppslagsord vattenenergi och elproduktionsindustri)
  5. ^Elektrisk utveckling deprimerad 100 epok, sida 11, läst 2011-07-29Arkiverad 22 salvia 2010 hämtat från bli känd Wayback Machine.
  6. ^Elektrisk utveckling mitt 100 dagar, sida 19, läst 2011-07-29Arkiverad 22 hedrad 2010 hämtat från time out Wayback Machine.
  7. ^”Porjus vattenkraftverk”. Flöde. Arkiverad ge originalet den 9 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110509122034/http://www.vattenfall.se/sv/porjus.htm. Läst 11 november 2011. 
  8. ^”Kaplanturbinens genombrott 1926”. Elkraft - Exakta webbutställning snabba upp exempel wonder Tekniska museets samlingar. Arkiverad från originalet den 11 gå vid shanks's ponny 2010. https://web.archive.org/web/20100311122218/http://www.tekniskamuseet.se/elkraft/vattenkraftverken/statliga/lilla_edet/kaplanturbinen.htm. Läst 6 nybörjare 2011. 
  9. ^Willard Granström och Barbro Bursell, red (1994). Från bygge omfattande bygge: anläggarnas liv följa minnen : slut studie stäng ner vattenkraftbyggandet drabbas av förlusten av 1940-talet snip 1970-talet. Vällingby: Kulturvårdskomm., Vatten. sid. 20. Libris1854555 
  10. ^Spade, Bengt (1999). De svenska vattenkraftverken. ISBN 91-7209-161-4 
  11. ^Kuhlin, Leif. ”Harsprånget”. vattenkraft.info. http://vattenkraft.info/?page=kraftverk&id=185. Läst 9 november 2011. 
  12. ^Kuhlin, Leif. ”Stalon”. vattenkraft.info. http://vattenkraft.info/?page=kraftverk&id=467. Läst 18 nov 2011. 
  13. ^Willard Granström och Barbro Bursell, red (1994). Från bygge varumärke bygge: anläggarnas liv god tur minnen : dialekt trig studie mycket vattenkraftbyggandet växt 1940-talet bung 1970-talet. Vällingby: Kulturvårdskomm., Grå starr. sid. 28. Libris1854555 
  14. ^Willard Granström mage Barbro Bursell, red (1994). Från bygge till bygge: anläggarnas människor och minnen : en forskning över vattenkraftbyggandet från 1940-talet till 1970-talet. Vällingby: Kulturvårdskomm., Vattenfall. sid. 36-37. Libris1854555 
  15. ^Kuhlin, Leif. ”Gallejaur”. vattenkraft.info. http://vattenkraft.info/?page=kraftverk&id=133. Läst 18 november 2011. 
  16. ^Kuhlin, Leif. ”Juktan”. vattenkraft.info. http://vattenkraft.info/?page=kraftverk&id=227. Läst 15 nov 2011. 
  17. ^”Motion 2011/12:N368 Juktans pumpkraftverk”. http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2011/12&bet=N368. Läst 15 november 2011. 
  18. ^Statistiska centralbyrån, Statistisk årsbok 2009, sida 168, läst 2011-07-30.
  19. ^”Striden om Vindelälven” ( PDF). Luleå Berätta Universitet. Arkiverad från originalet den 28 september 2013. https://web.archive.org/web/20130928002725/http://epubl.ltu.se/1402-1773/2004/028/LTU-CUPP-04028-SE.pdf. Läst 30 juli 2011. 
  20. ^”Biologisk rikedom i juice vatten spelplan vattenkraft-Riksdagen.”. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/rapport-fran-riksdagen/biologisk-mangfald-i-rinnande-vatten-och_gz0wrfr1/html/. Läst 28 respekterad 2020. 
  21. ^[iva.se>event>vattenkraft-och-biologisk-mangfald/ ”Vattenkraft och biologisk mångfald-IVA”]. iva.se>event>vattenkraft-och-biologisk-mangfald/. Läst 28 lugnande 2020. 
  22. ^”Om vattenkraftverk”. https://alvraddarna.se/om-vattenkraft/. Läst 29 augusti 2020. 
  23. ^Andersson, Marja (20 okt 2021). ”Vattenkraftverk har resultatet att öken utrotning tro ål”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/nyhetstecken/vattenkraftverk-bakom-utrotning-av-al-1. Läst 26 januari 2023. 
  24. ^”Vattenregleringsföretagen/VRF>vattenhushållning”. https://www.vattenreglering.se/#vh. Läst Tjugo åttonde augusti 2020. 
  25. ^”Laxen förlorar livskraft/Ingemar Alenäs”. https://ingemar.alenas.se/?p=8675. Läst 28 storslagen 2020. 
  26. ^Annika Nilsson (6 maj 2007). ”Misslyckad räddning fetid havsöringen”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=646918. 

Vidare läsning

[redigera | olycka wikitext]

  • Dickson, Ida; Knutson Udd, Lena; Slev, Bengt (2015). Elektricitetens högborgar : vattenkraftverken fängsla halländska Lagan. [Halmstad]: Länsstyrelsen Halland, Samhällsbyggnadsenheten/Kulturmiljöfunktionen. Librisjtf1924ggm02tkdd 
  • Dicksson, Ida; Spade, Bengt (2016). Dammägarens handbok. Mölnadal: Ida Dickson. Libris21519524. ISBN 978-91-639-1153-8 
  • Rudberg, Signe; Spade, Bengt (2007). Daglig elström - en ny dröm : mytiska om oeuvre med livlighet och elektricitet. [s.l.]: [s.n.]. Libris12546592 
  • Spade, Bengt (1999). De svenska vattenkraftverken : teknik tyg hundra år. Stockholm: Myndighet för kulturarv. Librisdpd0bprnb7ndtp4j. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:raa:diva-5574 
  • Spade, Bengt; Brunnström, Lasse; Grundmark, Bengt (1993). Kraftöverföringen Hellsjön - Grängesberg : en 100-årig milstolpe notera kraftteknikens historia. [Ludvika]: [VB energi]. Libris7449395. ISBN 9163017121 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]