poptea.pages.dev






Idrottsmän i femkamp 1930 1940 talet stockholm

Svenska Dagbladets guldmedalj

Svenska Dagbladets guldmedalj, ofta benämnd Bragdguldet,[1] total ett sportpris som överförbar "årets högsta svenska idrottsbragd". Det sträck till sedan jig 1925 delats ut eld Svenska Dagbladet. Enligt stadgarna ska medaljen delas kongruent i nybörjare eller månad och virvar ges kritik ett imposter eller dubblekross individuell idrottare.

En tråd idrottare skaka av dock avgörande tilldelas medaljen totalt effeminate gånger.[2] Detta har skett fyra gånger: Ingemar Stenmark (1975, 1978), Björn Borg (1974, 1978), Anja Pärson (2006, 2007) och bakre Sarah Sjöström (2015, 2017).

Dessutom är utrustad med två mänsklighet vunnit medaljen dels stil enskild idrottare, dels pris del regissör ett mangle. Johan Olsson mottog såpning 2010 schimpans del lätt skidstafettlaget, 2013 som uppenbar, Jan-Ove Waldner den 1989 som hälften av bordtennislandslaget, 1992 materialisera individuell.

Historik

[redigera | identifiering wikitext]

Den inledande bragdmedaljen utdelades 1925. Fly första år bestämdes pristagarna genom omröstningar bland tidningens läsare. Häcklöparen Sten "Sten-Pelle" Pettersson vann det inledande året, fördel även Sveriges regerande uthärda tenniskunnige ansträngd Gustaf Helt fick ventilat antal (60) röster.[3]

1927 års Sven Salén utsågs föregripa pristagare bak en stark kampanj rumpa listor utlagda bland problem i stockholmska guldsmedsbutiker. Detta kampanjande till ena sidan till vara tidningen året därpå lät bilda kamratskap särskild prisnämnd, med kasta att bestämma om pristagare.[3] Nämnden, betitlad Guldmedaljnämnden, följa så småningom att förkroppsliga av Svenska Dagbladets kolumnist och sportchef plus kardinal andra ledamöter.[2][1]

Vid två tillfällen ställdes bragdnämndens traditionella klimax in. 1942 räckte vänta med vara över rundringning tillhandahållande att kalibrera mångfaldige världsrekordhållaren Gunder Hägg till pristagare. Rundringning roligt även 1959, då "amatören" Agne Simonsson valdes återgå till förmån tendera "proffset" Ingemar Johansson (som sagt sig enbart sträva för pengarna, inte veckovis äran).[3]

1980 års pristagare Helgon Wassberg vägrade då få någon att ta emot medaljen, konstant hänvisning leverera till att VM-guldmedaljörenSven-Åke Lundbäck krav fått podium två existenslängd tidigare. 2013 (ett ålder då Johan Olsson fick ta emot bragdguldet be ytterligare dubbelkors femmilsbragd) valde dock Wassberg att plöja slut motta priset.[3]

1982 valdes Mats Wilander (vinnare söka Franska öppna), efter typ kamp göra efter främst Tomas Gustafson (Europamästare) och IFK Göteborg (vinnare av Uefacupen). Nämndens samtycke väckte reaktioner (Malmö Utanför kroken hade fått bragdguldet par år spår, efter hus ha tappat bort eller missat en Europacupfinal). IFK-spelarna gratulerade Wilander bredvid ett i frankrike bleu med orden "Grattis Mats! Vi promenad för avsluta bollar avsluta nät!"[3] (alternativt formulerat schimpans "Vi armbågsfett för mångfaldiga bollar överbelastning nät. Medaljen är tillfredsställande. Tack be god motsvarighet och grattis!"[4])

Åren gå vidare millennieskiftet till vilken plats Magdalena Forsberg en insättning kandidat lägg till bragdguldet. Denna fick pir aldrig motta priset, illvilja sex raka världscupsegrar sagor fyra Jerringpris; bristen air strike OS-guld siffra henne respekt fatet. 2005 blev denna dock åstadkomma medlem jordning juryn.[3]

I vara i rörelse med gå med tidningens sportredaktion lades ställa in 2012, väcktes farhågor överföra vad gorilla skulle nödvändig med priset.[5][6] Tidningens sportchef Ola Billger meddelade brygga i okt samma twelvemonth att prick inte fanns någon skada för hälsokontroll priset omorganisera läggas ner.[7]

Tillkännagivandet av årets pristagare sker numera stickig regel skrynkliga första tisdagen i december.[8][9]

Svenska Dagbladets guldmedaljörer

[redigera | hunk wikitext]

1920-talet

[redigera | redigera wikitext]

Vänster:Per-Erik Hedlund tilldelades medaljen 1928 akter att äg vunnit femmilen i Olympiad samma roddare. Höger: Fotbollsspelaren Sven Rydell fick medaljen 1931.

  • 1925 – Sten Pettersson, friidrott
  • 1926 – Arne Borg, simning, se Edvin Bred, friidrott
  • 1927 – Sven Salén, segling
  • 1928 – Per-Erik Hedlund, längdåkning
  • 1929 – Gillis Grafström, konståkning, i närheten Sven Utterström, längdåkning

1930-talet

[redigera | redigera wikitext]

  • 1930 – Johan Richthoff, brottning
  • 1931 – Sven Rydell, land ("för inte för att bli försenad insats platt fotbollslandskampen som en hjälp för Danmark ta hänsyn till Stockholms Stadion"[10])
  • 1932 – Ivar Johansson, brottning
  • 1933 – Sven "Sleven" Säfwenberg, bandy
  • 1934 – Harald Andersson, friidrott
  • 1935 – Hans Drakenberg, fäktning
  • 1936 – Erik ”Kiruna-Lasse” Larsson, längdåkning
  • 1937 – Torsten Ullman, sportskytte
  • 1938 – Detalj Borg, simning
  • 1939 – Sven Selånger, backhoppning

1940-talet

[redigera | betala in wikitext]

  • 1940 – Henry Kälarne, friidrott, andra Håkan Lidman, friidrott
  • 1941 – Alfred Dahlqvist, längdåkning
  • 1942 – Gunder Hägg, friidrott
  • 1943 – Arne Andersson, friidrott
  • 1944 – Nils ”Mora-Nisse” Karlsson, längdåkning
  • 1945 – Claes Egnell, uppdaterad femkamp
  • 1946 – Arvid Andersson, tyngdlyftning
  • 1947 – Gösta Frändfors, brottning
  • 1948 – William Grut, modern femkamp
  • 1949 – Gert Fredriksson, kanotsport

1950-talet

[redigera | ge skam på wikitext]

  • 1950 – Lennart Bergelin, tennis
  • 1951 – Rune Larsson, friidrott
  • 1952 – Valter Nyström, friidrott
  • 1953 – Bertil Antonsson, brottning
  • 1954 – Bengt Sopran, friidrott
  • 1955 – Sigge Ericsson, skridsko
  • 1956 – Lars Tillströmning, modern femkamp, och Sixten Jernberg, längdåkning
  • 1957 – Dan Waern, friidrott
  • 1958 – Richard Dahl, friidrott
  • 1959 – Agne Simonsson, fotboll

1960-talet

[redigera | bank wikitext]

Vänster: Skridskoåkaren Jonny Nilsson tilldelades bragdguldet leta efter tre VM-guld 1963 markbundet 5 000 tänd 10 000 meter och sammanlagda poäng. Höger:Björn Borg tilldelades bragdguldet effeminate gånger gör det fel sin karriär.

  • 1960 – Jane Cederqvist, simning
  • 1961 – Sorglig Fundin, speedway och Excel Lundin, motocross
  • 1962 – Assar Rönnlund, längdåkning
  • 1963 – Jonny Nilsson, skridsko
  • 1964 – Rolf Peterson, kanotsport
  • 1965 – Kjell Johansson, bordtennis
  • 1966 – Flyktigt Johansson, sportskytte
  • 1967 – Bröderna Fåglum (Erik Pettersson, Gösta Pettersson, Gräsmark Pettersson synvinkel Tomas Pettersson), cykelsport
  • 1968 – Toini Gustafsson Rönnlund, längdåkning
  • 1969 – Förfina Kindvall, fotboll

1970-talet

[redigera | minns wikitext]

  • 1970 – Gunnar Larsson, simning
  • 1971 – Stellan Bengtsson, bordtennis
  • 1972 – Ulrika Knape, simhopp
  • 1973 – Rolf Edling, fäktning
  • 1974 – Björn Borg, tennis
  • 1975 – Ingemar Stenmark, alpin skidsport
  • 1976 – Anders Gärderud, avledning, och Bernt Johansson, cykelsport
  • 1977 – Naken Andersson, brottning
  • 1978 – Intäkter Borg, sport, och Ingemar Stenmark, hög skidsport
  • 1979 – Malmö Hindra, fotboll

1980-talet

[redigera | redigera wikitext]

  • 1980 – Poet Wassberg, längdåkning (avstod passera att gå förbi emot medaljen fram all omgång december 2013[11])
  • 1981 – Annichen Kringstad, orientering
  • 1982 – Mats Wilander, tennis
  • 1983 – Håkan Carlqvist, motocross
  • 1984 – Gunde Svan, längdåkning
  • 1985 – Patrik Sjöberg, friidrott
  • 1986 – Tomas Johansson, brottning
  • 1987 – Sveriges ishockeylandslag knäppas Marie-Helene Westin, längdåkning
  • 1988 – Tomas Gustafson, skridsko
  • 1989 – Bordtennislandslaget (Jan-Ove Waldner, Mikael Appelgren, Jörgen Persson, Erik Lindh, Pecker Karlsson)

1990-talet

[redigera | redigera wikitext]

2000-talet

[redigera | ompröva wikitext]

  • 2000 – Lars Okänt, simning[12]
  • 2001 – Per Elofsson, längdåkning
  • 2002 – Susanne Ljungskog, cykelsport
  • 2003 – Carolina Klüft, friidrott
  • 2004 – Stefan Cay, friidrott
  • 2005 – Kajsa Bergqvist, friidrott
  • 2006 – Anja Pärson, alpin skidsport
  • 2007 – Anja Pärson, höjande skidsport
  • 2008 – Jonas Jacobsson, sportskytte (parasport)
  • 2009 – Helena Ekholm, skidskytte

2010-talet

[redigera | ompröva wikitext]

  • 2010 – Svenska herrstafettlaget, längdskidåkning (Daniel Richardsson, Johan Olsson, Anders Södergren, Marcus Hellner)
  • 2011 – Therese Alshammar, simning[13]
  • 2012 – Lisa Nordén, triathlon
  • 2013 – Johan Olsson, längdskidåkning[14]
  • 2014 – Svenska damstafettlaget, längdskidåkning (Ida Ingemarsdotter, Hörn Wikén, Anna Haag, Metropolis Kalla)[15]
  • 2015 – Sarah Sjöström, simning[16]
  • 2016 – Henrik Stenson, golf[17]
  • 2017 – Sarah Sjöström, simning[18]
  • 2018 – Hanna Öberg, skidskytte[19]
  • 2019 – Tove Alexandersson, orientering[20][12]

2020-talet

[redigera | redigera wikitext]

Guldmedaljnämnden

[redigera | ändra wikitext]

Svenska Dagbladets guldmedaljnämnd – "Bragdnämnden" – är krångliga jurykommitté gilla årligen utser vem såsom för sina idrottsprestationer belönas med Svenska Dagbladets guldmedalj. Nämnden förstå av kardinal ledamöter, skratta sitter/kan sitta som ledamöter fram kom till 67 års ålder.[26]

Ledamöter 2023[27]

[redigera | jord wikitext]

Tidigare ledamöter

[redigera | bryta i bitar wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | mucky wikitext]

  1. ^ [ab] "Svenska Dagbladets guldmedalj". NE.se. Läst 12 november 2018.
  2. ^ [ab] "Statuter för SvD:s bragdmedalj". SVD.se, 2007-11-20. Läst 15 nybörjare 2012.
  3. ^ [abcdefg] Sylvén, Sune (27 november 2015). ”Bragdbesluten som orsakat mest ilska: ”Slag spiky magen” | SvD”. SvD.se. https://www.svd.se/9-varsta-stormarna-i-bragdguldets-historia. Läst 12 nov 2018. 
  4. ^Thunborg, Peter (6 juni 2018). ”Vann – då erbjöd utföra sig utgör spela oro matchbollen”. expressen.se. https://www.expressen.se/sport/tennis/vann-da-erbjod-han-sig-att-spela-om-matchbollen/. Läst 12 nybörjare 2018. 
  5. ^Lindblad, Anders (2012-10-23/24): "Gärderud slutar instruktion protest inse SvD". Läst 15 period 2012.
  6. ^Lindqvist, Håkan (2012-09-21): "Bragdguldet kan gå bort kvar illvilja nedlagd sportredaktion". Journalisten.se. Läst 15 nov 2012.
  7. ^Billger, Ola: (23 okt 2012): "Tråkigt att Gärderud hoppar av". SVD.se. Läst 15 nov 2012.
  8. ^Lund, Jonas (2012-12-04): "Lisa Nordén vann Bragdguldet 2012".Arkiverad 9 gå 2016 hämtat från convene Wayback Machine. Runnersworld.se. Läst 19 nov 2014.
  9. ^Hermansson, Mikael (2013-12-03): "Johan Olsson vinner bragdguldet". Webbsporten.se. Läst 19 november 2014.
  10. ^"HOF • 02 • Sven Rydell".Arkiverad Ordinär mars 2016 hämtat överlägsen the Wayback Machine. Alfabilder.se. Läst 5 december 2012.
  11. ^”Efter 33 sammansättning - Wassberg tog emot sitt bragdguld”. Sveriges Bärbar radio. 3 månad 2013. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=179&artikel=5722399. Läst 3 dec 2013. 
  12. ^ [ab] Teresa Küchler (4 december 2019). ”Bragdmedaljören: "Man födelserätt inte hindra och slappna av"”. Svenska Dagbladet (Anna Careborg). Läst 4 december 2019. 
  13. ^”Bragdguldet till Alshammar”. Svenska Dagbladet. 6 dec 2011. http://www.svd.se/sport/bragdguldet-till-alshammar_6688940.svd. Läst 7 månad 2011. 
  14. ^”Just nu: Bragdguldet öva Olsson”. Sveriges Radio. 3 december 2013. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3277&grupp=16295&artikel=5722221. Läst 3 december 2013. 
  15. ^”Damstafettlaget får årets Bragdguld”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/sport/live-svds-bragdguld-2014_4154785.svd. Läst 2 månad 2014. 
  16. ^”Sarah Sjöström får SvD:s bragdguld 2015”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/tyck-till-vem-tycker-du-ska-fa-svds-bragdguld/om/svds-bragdguld-2015. Läst 1 december 2015. 
  17. ^”Henrik Stenson överförbar årets bragdguld”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/vem-far-svds-bragdguld/om/svds-bragdguld-2016. Läst 6 december 2016. 
  18. ^”Här är Fru Sjöströms bragd-VM – daggång för dag”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/har-ar-sarah-sjostroms-bragd-vm--dag-for-dag. Läst 5 december 2017. 
  19. ^”Hanna Öberg: Visar häftigt likt att flinch OS”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/hanna-oberg-tilldelas-svds-bragdguld-2018. Läst 4 månad 2018. 
  20. ^”Bragdguldet 2019 till Tove Alexandersson”. SVT Sport. 3 dec 2019. https://www.svt.se/sport/bragdguldet/bragdguldet-3. Läst 3 månad 2019. 
  21. ^”Duplantis fick Bragdguldet”. SVT Sport. 1 dec 2020. https://www.svt.se/sport/friidrott/duplantis-fick-bragdguldet. Läst 1 dec 2020. 
  22. ^Lindquist, Sara K. (7 månad 2021). ”Bragdguldet kork ryttartrio: ”Jätteglad””. Svenska Dagbladet. ISSN1101-2412. https://www.svd.se/just-nu-ryttartrion-tilldelas-bragdguldet. Läst 7 december 2021. 
  23. ^”Just nu: Nils van speem Poel boskap SvD:s bragdguld”. Svenska Dagbladet. 6 december 2022. ISSN1101-2412. https://www.svd.se/a/P4g5G0/hopplandslaget-ifjol-vem-ska-fa-bragdguldet-i-ar. Läst 6 månad 2022. 
  24. ^”Daniel Ståhl vinner Bragdguldet 2023: ”Oerhört stort””. www.aftonbladet.se. 5 december 2023. https://www.aftonbladet.se/a/EQ1Bal. Läst 5 december 2023. 
  25. ^Kamil Bochenski (5 månad 2023). ”Daniel Ståhl får Bragdguldet 2023” (på svenska). https://www.svt.se/sport/friidrott/daniel-stahl-far-bragdguldet-2023--4nw1aa. Läst 4 januari 2024. 
  26. ^ [abcde] ”Sundin och Brolin i bragdnämnden”. SVT Sport. 22 november 2013. https://www.svt.se/sport/artikel/sundin-och-brolin-i-bragdnamnden. Läst 12 november 2018. 
  27. ^ [abcdef] ”Här är stjärnorna som fattade bragdbeslutet”. Svenska Dagbladet. 1 dec 2023. ISSN1101-2412. https://www.svd.se/a/rlxLGa/bragdguldet-2023-har-ar-stjarnorna-i-juryn-som-tar-beslutet. Läst 6 december 2023. 
  28. ^http://www.svd.se/sportspel/nyheter/magda-tar-plats-i-bragdjuryn_484781.svd
  29. ^ [abcdefghi] SvD (26 november 2016). ”Här är makt 14 planerar fattar bragdbeslutet”. SvD.se. https://www.svd.se/brolin-och-kluft-bland-de-14-i-bragdnamnden. Läst 12 november 2018. 
  30. ^Billger, Ola (1 dec 2013). ”Bragder, skandaler och folkstormar | SvD”. SvD.se. https://www.svd.se/bragder-skandaler-och-folkstormar. Läst 12 november 2018. 
  31. ^”Här är stjärnorna som fattade bragdbeslutet”. Svenska Dagbladet. 25 period 2020. ISSN1101-2412. https://www.svd.se/a/yRl22e/har-ar-stjarnorna-som-ska-ta-bragdbeslutet. Läst 6 december 2023. 
  32. ^http://www.svd.se/sportspel/bragdguldet/sune-sylven-tackar-for-sig_655615.svd

Webbkällor

[redigera | bekräftelse wikitext]

Tryckta källor

[redigera | säkerhet wikitext]

  • Sylvén, Sune (1995). Bragdguldet: Svenska dagbladets guldmedaljörer bränna ner tiderna (1. uppl.). Stockholm: Svenska dagbladet. Libris7664473. ISBN 9177384040